Från uppfinnare till uppgiven – missbrukets konsekvenser bakom fasaden!
En gång kunde jag förvandla problem till lösningar och idéer till verklighet. Idag kan de enklaste vardagssysslorna kännas oöverstigliga.

Livet är kaos, kamp och krossade drömmar för många.
Det här är ingen feelgood-blogg.
Det här är verkligheten.
Smutsig, rå, ofiltrerad – men också levande.
Här delar jag min vardag som aktiv missbrukare.
Min kamp mot ett samhälle som blundar,
en kropp som inte orkar
och tankar som skriker tyst.
Jag skriver för att synas. För att höras.
För att inte skämmas längre.
Och jag skriver för dig som också kämpar –
för att du ska veta att du inte är ensam.
💬 Du kommer hitta:
Personliga inlägg om missbruk, psykisk ohälsa, trauma och ilska
Samhällskritik, sorg och system som sviker
Dagar där jag tappar allt – och ändå skriver vidare
Läs.
Känn igen dig. Dela. Eller sitt tyst och bara ta in.
Du är lika välkommen vilket som.

Här hittar du de nyaste blogginläggen jag har skrivit – direkt från verkligheten.
Det kan vara ilska, sorg, förtvivlan eller något vackert mitt i skiten.
Scrolla, klicka, läs. Kommentarer om du vill.
Det här är inte perfekt. Det här är på riktigt.
4 nov. 2026 11:12
En gång kunde jag förvandla problem till lösningar och idéer till verklighet. Idag kan de enklaste vardagssysslorna kännas oöverstigliga.
15 okt. 2026 13:42
10 juli 2025 03:41
Jag vet inte vad som krävs för att räkor ska vilja sätta nya liv till världen.Men tydligen har något i mitt kaos varit tillräckligt tryggt.För i mitt akvarium simmar nu nya liv – små, knappt synliga, men ändå där.Och för första gången på länge känner jag att något faktiskt blev rätt.
7 juli 2025 19:53
Fortsättningen på min kamp mot ett system som skuldbelägger istället för att förstå.
4 juli 2025 17:33
Jag vet inte när det slutade handla om att hjälpa mig –och började handla om att pressa mig.När tvång, hot och LVM blev deras definition av “vård”.
3 juli 2025 00:40
Jag hittade Kopparbo själv.Det var ingen socialsekreterare som hjälpte mig. Ingen som "erbjöd" något.Jag letade. Jag ringde. Jag kände det direkt:Det här stället är byggt för mig.


Jag är inte den enda som har något att säga. Känner du igen dig? Vill du berätta något själv?
Här finns utrymme för dig. Kommentera, dela, eller skriv anonymt – ditt perspektiv är också viktigt.
Tillsammans bryter vi tystnaden.
Lägg till kommentar
Kommentarer